Emily L.

Kärleken är klurig, först ska du få den på fall, sedan måste du hitta på ett sätt att behålla den och när du misslyckas med det ska du genast glömma allt och gå vidare.

Bättre älskat och förlorat än att aldrig älska alls? Jo, jag tror det stämmer! Att vara kär kan vara underbart eller plågsamt men du vinner alltid något i slutändan, även om det i vissa fall bara är något så tråkigt som livserfarenhet.

Jag försöker fullfölja den sista etappen, att glömma och gå vidare. Första veckan var jag otröstlig, inget verkade vara värt att leva för. Andra veckan var jag i toppform! Jag såg så månge fel och brister i honom, i mig och i hela förhållandet och jag kunde inte förstå varför vi hållit ihop så länge. Ovanpå det levde jag ut singellivet genom att skapa en incest-klass, eller det var inte jag det var dom! Jag bara hakade på, jag är ju nybörjare! Jag började tro att livet gick vidare och så kom den där natten.

Drömmen var olidlig och den etsade sig fast i minnet som ett brännmärke. Jag var ledsen och näst intill olycklig under flera dagar. Vissa forskar säger att vi skapar våra egna drömmar när det är något vi inte vill se eller inte klarar av i vaket tillstånd eller att hjärnan när den slappnar av helt enkelt blandar ihop känslor och händelser. Jag tror att mitt undermedvetna och min hjärna ville varna mig. Slappna inte av ännu. Slappna inte av! Jag insåg att det ligger fortfarande massor av känslor i luften och att när han träffar någon ny kommer jag inte få vara med och bestämma vem det är. Och kanske det mest plågsamma, han kommer behandla henne bättre än han behandlade mig. Jag vet att alla säger att den första kärleken är den viktigaste men när jag ser honom göra alla saker jag bad honom om med henne kommer jag känna mig som en försökskanin. En äcklig liten laboratorieråtta han tränade på så att hon kunde få det perfekta.

Jag antar att det är därför man strävar efter att hitta en ny först, för att det ska kännas mindre konstigt att se dem ihop. Men det kommer det inte att göra. Även om jag hittar en egen så kommer han ju alltid att vara min. Han var ju min först! Vad är det för subba som tror att hon kan komma och lägga vantarna på mitt ex!? Vad tror hon att hon kan erbjuda honom som han inte kunde få av mig? Men jag antar att det är ömsesidigt, han kommer att känna likadant när jag träffar någon. Eller är det annorlunda för parten som avslutar förhållandet?

En dag kanske jag får veta, nästa gång kanske det är jag som krossar hjärtan med hammare av stål. Men hjärtan kan klistras samman igen, bara man hittar det rätta limmet. En dag kommer det att komma ett alldelles underbart lim som helar mig. Bit för bit kommer att falla på plats och sedan när hjärtat är så helt som det var innan det krossades kommer den som limmar lägga dit en ny bit, en bit av sig själv. Och sedan lever vi lyckliga i alla våra dagar.

Men jag tror också att drömmen ville påminna mig om att det faktiskt fanns en väldigt fin, mjuk och tröstande kille där en gång. Jag vet inte vart han tog vägen eller om han ens försvann. Det kan vara så att han bara gömde sig för mig under en väldigt lång tid. Han gömde sig på ett säkert gömställe där jag inte skulle hitta honom för om jag inte hittade honom skulle den snälla killen inte behöva göra mig illa. Det var bättre om den dumma killen gjorde det för han hade redan sårat mig så mycket så då spelade det ingen roll om han gjorde slut på mig en gång för alla. Sen kunde den snälla killen komma och sopa igen alla spår. Tvätta lite på ytan.

Tänk vad många tankar en enda liten dröm kan ge. Men om vi faktiskt skapar våra drömmar, då innebär det att vi kan ändra dem som vi inte tycker om dem! Hädanefter styr jag mina drömmar mot ett långt liv av skratt och tårar. Glädje och sorg. Kärlek och hat. Ingenting fungerar utan dess motsats, så är livet här på jorden uppbyggt. Försök hitta ett naturligt föremål utan en motsats så får du se. 

Livet är fullt av vägskäl, ibland väljer du rätt väg och ibland fel. När du väljer fel väg så blir din resa lie tyngre att gå men till slut kommer du alltid fram. Och vad du vandrar mot med ditt liv det får du aldrig veta om du inte fullföljer färden.