Musikstil?
Mer än en gång har man ju fått frågan "Vad lyssnar du på för sorts musik?". Det tyckas vara den eviga frågan när man träffar nya människor. Fråga 1. Vad heter du? Fråga 2. Hur gammal är du? (Alla vill ju försökra sig om att den andra parten är laglig). Fråga 3. Vad lyssnar du på för sorts musik?
Då är ju den stora frågan Är musikstilen så viktig? Säger den verkligen någonting om personen över huvud taget? Eller är det bara för att få igång ett samtal som är personligt men ändå inte så privat?
Hur som helst, att beskriva sin egna musiktil är klurigare än man kan tro! Men jag tänkte göra ett försök här.
Jag har ofta bara kallat det rock för enkelhetens skull men rock har ju så många genrer så det säger egentligen ingenting om vad man lyssnar på. Man måste lägga till något till som beskriver vilken sorts rock man menar. Nu finns det säkert redan jättebra namn på alla dem men eftersom jag inte är någo musikprofessor försöker jag med mina egna ord. Sen så lyssnar man faktiskt inte bara på en sorts musik så degt finns ju olika förgreningar i den egna smaken också.
Men jag kan ju börja med den klassiska gubbrocken. Eftersom min pappa är helt såld på den musiken har han hjärntvättat mig som liten så jag gillar de gamla banden t.ex. Europe, Guns N' Roses, Aerosmith. Men jag an inte påstå att jag är ett stort fan som kan alla låtar utantill. Jag känner till de största och bästa de gjort och det duger gott åt mig. Jag vet inte om Bon Jovi klassas som gubbrock, tror han kom lite senare än de andra men hans musik påminner mycket om deras så jag nämner honom här. Min Jon Bon Jovi -frälsning kom när han gästspelade i Ally Mc Beal, han var sååå snygg.
Sen har vi min soft-punk-rock-musik. Det klassas väl egentligen som punkrock men för att ni ska förstå att det inte är Ebba Görn jag snackar om så lägger jag till ett soft framför. Det får inte bli för mycket, det ska fortfarande vara rockkänsla i det. För att beskriva musiken så alla förstår är det nästan lättare att beskriva klädstilen hos dem som lyssnar på det för det är en ganska karaktärisktisk stil. Stuprörsjeans - tshirts med tryck - scarfes - mönstrade tröjor - uppklippt tuperat hår - sotade ögon. Jag tror ni förstår vart jag vill komma? Det självklara favoritbandet i den här genren är The Sounds! Älskar Maja, sångerens röst och självsäkra sätt att äga scen och videon totalt. Annars gillar jag även Fall Out Boy och Yellowcard som också hamnar under punkrock.
Nästa är riktigt klurig, den hamnar på gränsen till alternativ rock men är ändå inte så särpräglad som de är så inte riktigt. Så är det väldigt mjuk rock, gränsar till pop. Så man skulle kunna kalla det alternativ poprock även om jag inte tycker det ger någon särkild förståelse för vad jag menar. Det ska vara enkla låtar, enkla ackord och enkel text. Det som är särpräglande är rösten som ska vara lite sträv, nästan hes. Det värsta med den här sortens musik är att den aldrig "slår" ordentligt. De går nästan aldrig på radio och blir därför svåra att hitta. Mina favoriter hittills är Snowpatrol, Sister Hazel och And then I turned Seven.
Sedan har jag verkligen ingen aning om vad man ska kalla nästa gren! Alternativ pop är nog det närmaste jag kommer. Med det uttrycket försöker jag beskriva när artisten gör en helt ny grej och verkligen sticker ut men det i radio ändå kallas för pop. Pop?! Det är ett väldigt lamt uttryck för artister som Gwen Stefani och Mika som verkligen tar musiken till en ny nivå. Antagligen ruskar en del på huvudet åt de men ta er tid och lyssna på hela albumet så förstår ni vad jag talar om.
Det sista genren jag tänkta ta upp är akustiskt. Jag är helt såld på det! Alla nya tolkningar som sker av gamla låtar, nya låtar som tar form i skenet av upplyst scen eller en stilla lägereld. Tonerna blir på något vis så nakna och musiken så mycker mer intim och når mycket djupare in under huden. Akustisk gitarr framför allt, det tar andan ur mig. Sow Partol har en akustisk version av låten Chasing Cars som är soundtrack till serien Grey's Anatomy, riktigt bra låt.
Till sist ska jag göra ett försök till att döda radiomusiken! Och med det talar jag främst om de reklamsponsrade radiokanalerna och framför allt RIX FM. Hur har så många gått på deras ruskigt dåliga slogan? Bäst musik just nu? Snarar gårdagens nyheter, de spelar ju för guds skull fortfarande melodifestivalen som tog slut i mars! Alla klagar på att de bara spelar samma musik hela dagarna och det gör de också! Det finns ett enkelt botemedel, byt frekvens!
Det värsta är ändå när man trött och sliten sätter igång radion till frukosten och deras morgontrio vrålar och skriker åt varandra om allt och ingenting när jag vill slappna av med min macka och mitt glas juice. Nej tacka vet jag public service, P3 är det enda som går att lyssna på. Tyvärr är de bra radioshowerna på vardagsförmiddagarna så det är tur mp3spelaren finns, jag hade inte överlevt utan den.
Jag vet inte om det bliviit någon rätsida på min musikstil, vad jag därimot vet är att skulle någon fråga vilken musik jag lyssnar på ska jag nog hålla mig till rock-svaret om jag inte vill skrämma bort dem med en lång analys.
Då är ju den stora frågan Är musikstilen så viktig? Säger den verkligen någonting om personen över huvud taget? Eller är det bara för att få igång ett samtal som är personligt men ändå inte så privat?
Hur som helst, att beskriva sin egna musiktil är klurigare än man kan tro! Men jag tänkte göra ett försök här.
Jag har ofta bara kallat det rock för enkelhetens skull men rock har ju så många genrer så det säger egentligen ingenting om vad man lyssnar på. Man måste lägga till något till som beskriver vilken sorts rock man menar. Nu finns det säkert redan jättebra namn på alla dem men eftersom jag inte är någo musikprofessor försöker jag med mina egna ord. Sen så lyssnar man faktiskt inte bara på en sorts musik så degt finns ju olika förgreningar i den egna smaken också.
Men jag kan ju börja med den klassiska gubbrocken. Eftersom min pappa är helt såld på den musiken har han hjärntvättat mig som liten så jag gillar de gamla banden t.ex. Europe, Guns N' Roses, Aerosmith. Men jag an inte påstå att jag är ett stort fan som kan alla låtar utantill. Jag känner till de största och bästa de gjort och det duger gott åt mig. Jag vet inte om Bon Jovi klassas som gubbrock, tror han kom lite senare än de andra men hans musik påminner mycket om deras så jag nämner honom här. Min Jon Bon Jovi -frälsning kom när han gästspelade i Ally Mc Beal, han var sååå snygg.
Sen har vi min soft-punk-rock-musik. Det klassas väl egentligen som punkrock men för att ni ska förstå att det inte är Ebba Görn jag snackar om så lägger jag till ett soft framför. Det får inte bli för mycket, det ska fortfarande vara rockkänsla i det. För att beskriva musiken så alla förstår är det nästan lättare att beskriva klädstilen hos dem som lyssnar på det för det är en ganska karaktärisktisk stil. Stuprörsjeans - tshirts med tryck - scarfes - mönstrade tröjor - uppklippt tuperat hår - sotade ögon. Jag tror ni förstår vart jag vill komma? Det självklara favoritbandet i den här genren är The Sounds! Älskar Maja, sångerens röst och självsäkra sätt att äga scen och videon totalt. Annars gillar jag även Fall Out Boy och Yellowcard som också hamnar under punkrock.
Nästa är riktigt klurig, den hamnar på gränsen till alternativ rock men är ändå inte så särpräglad som de är så inte riktigt. Så är det väldigt mjuk rock, gränsar till pop. Så man skulle kunna kalla det alternativ poprock även om jag inte tycker det ger någon särkild förståelse för vad jag menar. Det ska vara enkla låtar, enkla ackord och enkel text. Det som är särpräglande är rösten som ska vara lite sträv, nästan hes. Det värsta med den här sortens musik är att den aldrig "slår" ordentligt. De går nästan aldrig på radio och blir därför svåra att hitta. Mina favoriter hittills är Snowpatrol, Sister Hazel och And then I turned Seven.
Sedan har jag verkligen ingen aning om vad man ska kalla nästa gren! Alternativ pop är nog det närmaste jag kommer. Med det uttrycket försöker jag beskriva när artisten gör en helt ny grej och verkligen sticker ut men det i radio ändå kallas för pop. Pop?! Det är ett väldigt lamt uttryck för artister som Gwen Stefani och Mika som verkligen tar musiken till en ny nivå. Antagligen ruskar en del på huvudet åt de men ta er tid och lyssna på hela albumet så förstår ni vad jag talar om.
Det sista genren jag tänkta ta upp är akustiskt. Jag är helt såld på det! Alla nya tolkningar som sker av gamla låtar, nya låtar som tar form i skenet av upplyst scen eller en stilla lägereld. Tonerna blir på något vis så nakna och musiken så mycker mer intim och når mycket djupare in under huden. Akustisk gitarr framför allt, det tar andan ur mig. Sow Partol har en akustisk version av låten Chasing Cars som är soundtrack till serien Grey's Anatomy, riktigt bra låt.
Till sist ska jag göra ett försök till att döda radiomusiken! Och med det talar jag främst om de reklamsponsrade radiokanalerna och framför allt RIX FM. Hur har så många gått på deras ruskigt dåliga slogan? Bäst musik just nu? Snarar gårdagens nyheter, de spelar ju för guds skull fortfarande melodifestivalen som tog slut i mars! Alla klagar på att de bara spelar samma musik hela dagarna och det gör de också! Det finns ett enkelt botemedel, byt frekvens!
Det värsta är ändå när man trött och sliten sätter igång radion till frukosten och deras morgontrio vrålar och skriker åt varandra om allt och ingenting när jag vill slappna av med min macka och mitt glas juice. Nej tacka vet jag public service, P3 är det enda som går att lyssna på. Tyvärr är de bra radioshowerna på vardagsförmiddagarna så det är tur mp3spelaren finns, jag hade inte överlevt utan den.
Jag vet inte om det bliviit någon rätsida på min musikstil, vad jag därimot vet är att skulle någon fråga vilken musik jag lyssnar på ska jag nog hålla mig till rock-svaret om jag inte vill skrämma bort dem med en lång analys.
Svenska invandrare?
Jag har alltid känt mig som invandrarnas försvarare när andra talat om hur obehagliga de är, om hur mycket de stjäl och att de taffsar så mycket. Alltid svarar jag att alla är ju inte så eller de är inte deras fel. Men så var jag ledare för fotbollsdagen på stadsskogen och insåg att en del spelar på sin invandrarbakgrund! De använder den som en ursäkt för att bete sig som svin.
En av killarna sa till och med "Vad lite svenskar det var här idag" och flinade. Den pojken har bott i Sverige och haft svenska medborgarskap i största delen av sitt liv. Jag skulle då klassa honom som svensk men inte han inte för då skulle han vara tvungen att skippa sin fejkade brytning och sitt skitsnack om att vara nedvärderad i samhället.
Det konstiga är att jag tror han vill ha samma rättigheter som en svensk. Rätt till skola och utbildning, rätt till arbete och lön, rätt till fri tandläkare och sjukvård. När man då har möjligheten, varför inte bara acceptera att han är svensk och sluta låtsas vara något annat? Det tjänar alla på i längden.
En av killarna sa till och med "Vad lite svenskar det var här idag" och flinade. Den pojken har bott i Sverige och haft svenska medborgarskap i största delen av sitt liv. Jag skulle då klassa honom som svensk men inte han inte för då skulle han vara tvungen att skippa sin fejkade brytning och sitt skitsnack om att vara nedvärderad i samhället.
Det konstiga är att jag tror han vill ha samma rättigheter som en svensk. Rätt till skola och utbildning, rätt till arbete och lön, rätt till fri tandläkare och sjukvård. När man då har möjligheten, varför inte bara acceptera att han är svensk och sluta låtsas vara något annat? Det tjänar alla på i längden.
Modet gör mig fet!
Emelie och jag har idag konstaterat att det är modet som gör oss feta, inte vi själva! Jag menar hur ska vi någonsin kunna känna oss smala när byxorna sitter nedanförhöften? Dåsväller ju resten av höften ut över linningen! Vi kan ju skylla på att det är höften och inte fett i alla fall...
Denna insikt slog oss medan jag slet i tio minuter med att försöka få på mig mina partybyxor.Nu sitter vi och förfestar i Jockes källare. Korkade upp gjorde vi halv sex, det ska börjas i tid! Hittills har BUrre förlorat bowlingen på Wii, Niklas försökt stjäla min öl och Burre hittade inget glas så han har en enliterstillbringare som han groggar ur.
Medan flickorna ännu var nyktra körde vi och tog ut pengar och köpte groggvirke och pizza. På Ica pakeringen medan jag och Emelie tog ut pengar bestämde sig Niklas och Jocke för att de skulle körabilen. Prblematiken var den att de båda satt i baksätet. Så Jocke lade sig ner i sätet och skulle gasa och koppla medan Niklas skulle växla och styra över honom. Som tur var var vi ensamma på parkeringen och Emelie och jag lyckades återerövra framsätet innan något dåligt hände.
Nu väntar vi på Olle och Erik sedan tar vi niobussen in till Hotellet, får se om det är något drag. Har inte varit där förut. Imorgon blir det tacokväll hos Lisa. Trevligt! Känner att jag inte hittar rätt tangenter längre så ger upp det här nu!
Denna insikt slog oss medan jag slet i tio minuter med att försöka få på mig mina partybyxor.Nu sitter vi och förfestar i Jockes källare. Korkade upp gjorde vi halv sex, det ska börjas i tid! Hittills har BUrre förlorat bowlingen på Wii, Niklas försökt stjäla min öl och Burre hittade inget glas så han har en enliterstillbringare som han groggar ur.
Medan flickorna ännu var nyktra körde vi och tog ut pengar och köpte groggvirke och pizza. På Ica pakeringen medan jag och Emelie tog ut pengar bestämde sig Niklas och Jocke för att de skulle körabilen. Prblematiken var den att de båda satt i baksätet. Så Jocke lade sig ner i sätet och skulle gasa och koppla medan Niklas skulle växla och styra över honom. Som tur var var vi ensamma på parkeringen och Emelie och jag lyckades återerövra framsätet innan något dåligt hände.
Nu väntar vi på Olle och Erik sedan tar vi niobussen in till Hotellet, får se om det är något drag. Har inte varit där förut. Imorgon blir det tacokväll hos Lisa. Trevligt! Känner att jag inte hittar rätt tangenter längre så ger upp det här nu!
Top 3 Just nu!
Blev inspirerad av Idas senaste blogg och insåg att det var länge sen jag skrev en musikblogg. Insåg efter ett kort musikutbyte igår att en del av mina läsare är i starkt behov av frälsning, gör min plikt och hänvisar till tre måsten i mp3-spelaren!
Perfekt till bilkörning, förfesten och matlagning (kryddig mat).
Mika - Lollipop
Bra i samband med läsning, läxor och städning.
Gym Class Heroes - Take a look at my girlfriend
Att gråta och deppa till, eller bara avslappning.
Snow Patrol - Chasing Cars (Acoustic)
Perfekt till bilkörning, förfesten och matlagning (kryddig mat).
Mika - Lollipop
Bra i samband med läsning, läxor och städning.
Gym Class Heroes - Take a look at my girlfriend
Att gråta och deppa till, eller bara avslappning.
Snow Patrol - Chasing Cars (Acoustic)
Resedagboken - Luleå
Denna vecka har jag varit på min omdisskuterade Luleåvistelse. Tänkte sammanfatta resan lite kortfattat och bloggen kommer senare att kompliteras med lite bilder.
Måndag 26/3 -07
Efter svenskaskrivningen i aulan lyckades jag hinna med halv fyra tåget så jag kunde spendera lite tid med Jocke innan jag åkte till världens ände. Missade skolbussen, vilken tur att det går två med bara tio minuters mellanrum.
Väl hemma packade jag. Det var tvunget att packas lätt eftersom vi ville slippa checka in bagaget. Vätskor får man ju knappt ha med sig heller så finparfymen fick stanna hemma. Osäker på om det fanns några pengar på kortet stoppade jag ner bunten med femtiolappar från festen. Senare under kvällen kom Hugo som jag varit så vänlig att erbjuda sängplats eftersom han annars var tvungen att åka från kopparberg halv fem för a tt hinna till tåget. Vi bredde frukostmackor och lade oss tidigt.
Tisdag 27/3 -07
05:00 ringer alarmet och en halvtimme senare sitter vi i Barbro Åbyhammars bil tillsammans med Clara. En sak som alltid förvånar en är hur fruktansvärt dålig radio Barbro alltid lyssnar på, som tur var agerade Clara DJ så vi slapp klassisk musik hela vägen till Arboga.
Tågresan gick smidigt, vi sov den mesta av vägen. När vi kommit till Stockholm passade vi på att äta våra mackor. På Arlande drack vi upp allt vi haft med oss och sen så blev vi lite orliga att Clara inte skulle få ta med sig sin linsvätska eftersom flaskan innehöll mer än en deciliter som var maxintag.
Vi kontrollen passerar jag och Hugo smidigt medan Clara blir stoppad. Tre gånger får de köra hennes väska genom scannern innan de hittar en schampooflaska som låg under golvet i väskan. Clara visste inte ens att den fanns där. Sedan ställde vi oss i gatekön och de ropar ut i högtalarna att man ska ha boardingcardet och legitimationen redo när man kommer fram. Jag börjar rota i fickorna och inser till min fasa att plånboken ligger i min andra jacka! Jag försöker uppbåda en så oskyldig look som möjligt och ber snäll om att få följa med på planet ändå. SOm tur var såg jag inte ut som en terrorist och fick komma ombord på planet. Där väntade nästa problem. Hugos väska fick inte plats i bagageutrymmet, han hade inte mycket med sig det var bara det att väskan var kubformad (alltså lika bred som hög som djup). Den gick inte in på någon ledd! Så medan folk trycker på och vill komma förbi oss i den trånga plangånger står vi och packar om Hugos väska och kastar ner så mycket vi kan i min väska sen fick den plats.
Sen var vi framme på Kallax flygplats där en buss väntade på att ta oss till universitetet. Väl där fick vi lite information och sedan bar det av till den första minikursen, kryptering. Ingen av oss har känt så mycket illvilja mot någon så som vi gjorde mot Stefan under de timmarna. Han hade fått krypteringen att låta så roligt och jämfört den med Da Vinci koden men det visade sig vara matematik. Tre timmars avancerad matte som vi inte räknat på förut. Ibland sa läraren något man kände igen och man tänkte att ja nu förstår jag ju. Sen påbörjade han näste steg och man insåg att nej jag var inte alls med på noterna.
Efter minikursen var det mat och rundvandring på STIL som var den lokala idrottsföreningen. Vi missade bollhallen och hakade på en grupp som var på väg in mot nyrenoveringen. Det var den största idrottsatsningen jag sett! Det stod inga maskiner där ännu eftersom det byggdes men informatören berättade hur det skulle bli. Styrkegymmet var 800 m2 stort och var uppdelat i olika sektioner. En yta för nybörjare, en för rehabilitering, en för rutinerade styrketränare och en för viktlyft. Nästa rum var 400 m2 och var konditionsgymmet där det skulle finnas cyklar, löpband och rodd utrustade med LCD-skärmar så man kunde se på TV medans man motionerade och slapp samsas om vilken TV-kanal! Nästa rum var upphöjt i tre delar, där skulle det finnas plats var 36 spinningcyklar. Efter det följde otaliga rum för pilates, aerobic, pump, squach, kampsport och mycket mer! Allt som allt, tre våningar! Där snackar vi gym!
Sedan var det dags för sittningen (= en trerättsmiddag där det var beräknat en timme per rätt). Vi välkomnade av två toastmasters (= den som leder underhållningen och fyller i om det börjar bli tråkigt för gästerna) som introducerade oss för vilka regler som gällde under en sittning. De lärde oss två viktiga termer som användes under kvällen. Den första var tempo som helst skulle följas av trumvivlar i bordet. Det kommandot användes när något blev tråkigt. Det andra var omstart som användes om man uppskattade det på scen och ville att den personen skulle göra något mer. Jag insåg snabbt att sittningar nog uppskattades mest med ett par promille i blodet.
Vid tolv fraktades vi med bussar ut till campingen för incheckning i stugorna. Med fasa förstod vi att vi inte hamnat i samma stuga! De hade splittat oss fem från LIndesberg i fyra stugor! Som tur var anlände inte minikursdeltagarna som skulle dela stuga med Hugo så vi intog den.
Onsdag 28/3 -07
Andra dagen fick vi äta frukost på universitetet och sedan stod Robotbygge på dagsordningen. Jag, Clara och Linus hade bästa ideén men insåg efter 2,5 timme när vi fortfarande inte börjat programmera att det var nog bäst att byta till något enklare, det var ju trots allt bara lego! På lunchen pratade vi med en tjej som precis skulle avsluta sina studier. Hon var från Karlskoga och berättade om hur det var att vara så långt hemifrån och det lät inte så farligt...
Mot kvällningen bar det av in mot Luleå och Kulturens hus där det var buffé med underhållning. Den första tjejen trubadurade och det lät mest likadat hela tiden. Nästa var ett tvåmannaband som jag starkt skulle vilja råda till att byta karriär och satsa på luftgitarr...
Vi stod inte ut med oljudet så vårat lilla gäng som vi hunnit bilda gav oss ut i staden. Vi var en ganska hyffsat skara; jag, Clara, Hugo, Stefan och Kääri från Lindesberg, Linus och David från Örebro och ett par från Småland/Halland. Vi kom på den brilljanta ideén att vi borde hitta ett uteställe och supa lite! Vi frågade runt på stan och folk sa att det var ju kanske inte så mycket drag på en onsdag. Vi besökte varenda krog vi hittade och fick visitkort av en taxisnubbe så vi skulle ta oss hem men eftersom vi inte kunde besluta oss för någonting blev det ett besök på MAX och den abbonnerade ( = inhyrda) niobussen hem.
Tillbaka i stugan tittade vi på en film och somnade fort.
Torsdag 29/3 -07
Vi tog bussen ut till Luleå där vio fick en kort rundvandring på Kulturens hus och sedan strosade vi på stan. Jag och Clara slog oss ihop med Örebroarna och Hugo åkte ut till flygplatsen. Vi gjorde inte så mycket, gick mest fram och tillbaka, gick in i en affär då och då. Ät buffé på en thairesturant och sammanstrålade med Stefan och Käri för att bowla en timme. Vi var ute och gick på den omtalade isen, satt på trappan till Kulturens hus och solade, solen sken och det var 8 plusgrader. Perfekta vårdagen!
Till slut insåg vi att äventyret var på väg att ta slut och vi tjejer och de från örebro drog oss mot flygbussarna. På vägen dit stöter vi ihop med en konstnär som vill att vi ska se hans utställning. Vi ursäktar oss stressat och säger att vi är på väg hem. Han säger att det är lika bra vi tar ett visitkort för han kanske ville ha utställning där någon gång. På kortet står det Clifton! Det är ju 100 höjdarestjärnan annonsmannen som under tio års tid satt in annonser om sig själv i lokaltidiningen! Störskön gubbe!
Väl på flygbussen ringer min mamma och säger att jag har fått brev av polisen i Västerås. Öppnat det hade hon också, de ville bara berätta att de hade mitt körkort, min legitimation och mitt bankkort. Det visade sig tydligen att jag inte alls glömt plånboken hemma utan tappat den på tåget!
På flygplatsen fick Clara skriva på papper om att jag var jag och jag blev stoppad i vätskekontrollen men sedan var vi på hemväg. Efter flyget var det buss en timme till bålsta där vi skulle byta till tåg. Då hade vi nio minuter på oss från bussens ankomst till tågets avgång. Vi säger att vi måste ha kort på oss alla i bålsta och Clara inser att hon hittar inte kameran! Hon får springa ner till bussen igen medan vi andra fortsätter rota i hennes väska. Clara kommer tillbaka med kameran som låg under sätet på bussen.
Vi hann med tåget och mamma hämtade oss på tågstationen i Arboga och med sorg i hjärtat inser vi att äventyret var slut. Åtminstone för alla utom mig som skulle bli tvungen att åka och hämta min plånbok hos västeråspolisen dagen därpå.
Norrlandsluften, solkskenet, isen och alla trevliga människor förtrollade mig och jag drömmer om Luleå mer än någonsin. Därimot har jag ju en variabel till att ta hänsyn till som jag inte hade förut. Vilket förhållande överlever 120 mils distans? Men det är långt dit och inget jag behöver bestämma nu. Jag vet bara att jag har ett ruskigt bra alternativ när beslutet väl ska tas!
Måndag 26/3 -07
Efter svenskaskrivningen i aulan lyckades jag hinna med halv fyra tåget så jag kunde spendera lite tid med Jocke innan jag åkte till världens ände. Missade skolbussen, vilken tur att det går två med bara tio minuters mellanrum.
Väl hemma packade jag. Det var tvunget att packas lätt eftersom vi ville slippa checka in bagaget. Vätskor får man ju knappt ha med sig heller så finparfymen fick stanna hemma. Osäker på om det fanns några pengar på kortet stoppade jag ner bunten med femtiolappar från festen. Senare under kvällen kom Hugo som jag varit så vänlig att erbjuda sängplats eftersom han annars var tvungen att åka från kopparberg halv fem för a tt hinna till tåget. Vi bredde frukostmackor och lade oss tidigt.
Tisdag 27/3 -07
05:00 ringer alarmet och en halvtimme senare sitter vi i Barbro Åbyhammars bil tillsammans med Clara. En sak som alltid förvånar en är hur fruktansvärt dålig radio Barbro alltid lyssnar på, som tur var agerade Clara DJ så vi slapp klassisk musik hela vägen till Arboga.
Tågresan gick smidigt, vi sov den mesta av vägen. När vi kommit till Stockholm passade vi på att äta våra mackor. På Arlande drack vi upp allt vi haft med oss och sen så blev vi lite orliga att Clara inte skulle få ta med sig sin linsvätska eftersom flaskan innehöll mer än en deciliter som var maxintag.
Vi kontrollen passerar jag och Hugo smidigt medan Clara blir stoppad. Tre gånger får de köra hennes väska genom scannern innan de hittar en schampooflaska som låg under golvet i väskan. Clara visste inte ens att den fanns där. Sedan ställde vi oss i gatekön och de ropar ut i högtalarna att man ska ha boardingcardet och legitimationen redo när man kommer fram. Jag börjar rota i fickorna och inser till min fasa att plånboken ligger i min andra jacka! Jag försöker uppbåda en så oskyldig look som möjligt och ber snäll om att få följa med på planet ändå. SOm tur var såg jag inte ut som en terrorist och fick komma ombord på planet. Där väntade nästa problem. Hugos väska fick inte plats i bagageutrymmet, han hade inte mycket med sig det var bara det att väskan var kubformad (alltså lika bred som hög som djup). Den gick inte in på någon ledd! Så medan folk trycker på och vill komma förbi oss i den trånga plangånger står vi och packar om Hugos väska och kastar ner så mycket vi kan i min väska sen fick den plats.
Sen var vi framme på Kallax flygplats där en buss väntade på att ta oss till universitetet. Väl där fick vi lite information och sedan bar det av till den första minikursen, kryptering. Ingen av oss har känt så mycket illvilja mot någon så som vi gjorde mot Stefan under de timmarna. Han hade fått krypteringen att låta så roligt och jämfört den med Da Vinci koden men det visade sig vara matematik. Tre timmars avancerad matte som vi inte räknat på förut. Ibland sa läraren något man kände igen och man tänkte att ja nu förstår jag ju. Sen påbörjade han näste steg och man insåg att nej jag var inte alls med på noterna.
Efter minikursen var det mat och rundvandring på STIL som var den lokala idrottsföreningen. Vi missade bollhallen och hakade på en grupp som var på väg in mot nyrenoveringen. Det var den största idrottsatsningen jag sett! Det stod inga maskiner där ännu eftersom det byggdes men informatören berättade hur det skulle bli. Styrkegymmet var 800 m2 stort och var uppdelat i olika sektioner. En yta för nybörjare, en för rehabilitering, en för rutinerade styrketränare och en för viktlyft. Nästa rum var 400 m2 och var konditionsgymmet där det skulle finnas cyklar, löpband och rodd utrustade med LCD-skärmar så man kunde se på TV medans man motionerade och slapp samsas om vilken TV-kanal! Nästa rum var upphöjt i tre delar, där skulle det finnas plats var 36 spinningcyklar. Efter det följde otaliga rum för pilates, aerobic, pump, squach, kampsport och mycket mer! Allt som allt, tre våningar! Där snackar vi gym!
Sedan var det dags för sittningen (= en trerättsmiddag där det var beräknat en timme per rätt). Vi välkomnade av två toastmasters (= den som leder underhållningen och fyller i om det börjar bli tråkigt för gästerna) som introducerade oss för vilka regler som gällde under en sittning. De lärde oss två viktiga termer som användes under kvällen. Den första var tempo som helst skulle följas av trumvivlar i bordet. Det kommandot användes när något blev tråkigt. Det andra var omstart som användes om man uppskattade det på scen och ville att den personen skulle göra något mer. Jag insåg snabbt att sittningar nog uppskattades mest med ett par promille i blodet.
Vid tolv fraktades vi med bussar ut till campingen för incheckning i stugorna. Med fasa förstod vi att vi inte hamnat i samma stuga! De hade splittat oss fem från LIndesberg i fyra stugor! Som tur var anlände inte minikursdeltagarna som skulle dela stuga med Hugo så vi intog den.
Onsdag 28/3 -07
Andra dagen fick vi äta frukost på universitetet och sedan stod Robotbygge på dagsordningen. Jag, Clara och Linus hade bästa ideén men insåg efter 2,5 timme när vi fortfarande inte börjat programmera att det var nog bäst att byta till något enklare, det var ju trots allt bara lego! På lunchen pratade vi med en tjej som precis skulle avsluta sina studier. Hon var från Karlskoga och berättade om hur det var att vara så långt hemifrån och det lät inte så farligt...
Mot kvällningen bar det av in mot Luleå och Kulturens hus där det var buffé med underhållning. Den första tjejen trubadurade och det lät mest likadat hela tiden. Nästa var ett tvåmannaband som jag starkt skulle vilja råda till att byta karriär och satsa på luftgitarr...
Vi stod inte ut med oljudet så vårat lilla gäng som vi hunnit bilda gav oss ut i staden. Vi var en ganska hyffsat skara; jag, Clara, Hugo, Stefan och Kääri från Lindesberg, Linus och David från Örebro och ett par från Småland/Halland. Vi kom på den brilljanta ideén att vi borde hitta ett uteställe och supa lite! Vi frågade runt på stan och folk sa att det var ju kanske inte så mycket drag på en onsdag. Vi besökte varenda krog vi hittade och fick visitkort av en taxisnubbe så vi skulle ta oss hem men eftersom vi inte kunde besluta oss för någonting blev det ett besök på MAX och den abbonnerade ( = inhyrda) niobussen hem.
Tillbaka i stugan tittade vi på en film och somnade fort.
Torsdag 29/3 -07
Vi tog bussen ut till Luleå där vio fick en kort rundvandring på Kulturens hus och sedan strosade vi på stan. Jag och Clara slog oss ihop med Örebroarna och Hugo åkte ut till flygplatsen. Vi gjorde inte så mycket, gick mest fram och tillbaka, gick in i en affär då och då. Ät buffé på en thairesturant och sammanstrålade med Stefan och Käri för att bowla en timme. Vi var ute och gick på den omtalade isen, satt på trappan till Kulturens hus och solade, solen sken och det var 8 plusgrader. Perfekta vårdagen!
Till slut insåg vi att äventyret var på väg att ta slut och vi tjejer och de från örebro drog oss mot flygbussarna. På vägen dit stöter vi ihop med en konstnär som vill att vi ska se hans utställning. Vi ursäktar oss stressat och säger att vi är på väg hem. Han säger att det är lika bra vi tar ett visitkort för han kanske ville ha utställning där någon gång. På kortet står det Clifton! Det är ju 100 höjdarestjärnan annonsmannen som under tio års tid satt in annonser om sig själv i lokaltidiningen! Störskön gubbe!
Väl på flygbussen ringer min mamma och säger att jag har fått brev av polisen i Västerås. Öppnat det hade hon också, de ville bara berätta att de hade mitt körkort, min legitimation och mitt bankkort. Det visade sig tydligen att jag inte alls glömt plånboken hemma utan tappat den på tåget!
På flygplatsen fick Clara skriva på papper om att jag var jag och jag blev stoppad i vätskekontrollen men sedan var vi på hemväg. Efter flyget var det buss en timme till bålsta där vi skulle byta till tåg. Då hade vi nio minuter på oss från bussens ankomst till tågets avgång. Vi säger att vi måste ha kort på oss alla i bålsta och Clara inser att hon hittar inte kameran! Hon får springa ner till bussen igen medan vi andra fortsätter rota i hennes väska. Clara kommer tillbaka med kameran som låg under sätet på bussen.
Vi hann med tåget och mamma hämtade oss på tågstationen i Arboga och med sorg i hjärtat inser vi att äventyret var slut. Åtminstone för alla utom mig som skulle bli tvungen att åka och hämta min plånbok hos västeråspolisen dagen därpå.
Norrlandsluften, solkskenet, isen och alla trevliga människor förtrollade mig och jag drömmer om Luleå mer än någonsin. Därimot har jag ju en variabel till att ta hänsyn till som jag inte hade förut. Vilket förhållande överlever 120 mils distans? Men det är långt dit och inget jag behöver bestämma nu. Jag vet bara att jag har ett ruskigt bra alternativ när beslutet väl ska tas!
Hos dig är jag stark. Hos dig är jag underbar.
Följande blogg kan anses som stötande. Rekomenderad från femton år, elva i vuxet sällskap. Läsning sker på egen risk.
Jag har sådan fruktansvärd tur som lyckades snärja Jocke innan någon annan gjorde det! Han har de där fyra S:n man leter efter hos en kille; Snygg, Snäll, Smart och bra i Sängen. Vi kan även nämna ett femte S, Spontant! Det här var så spontant och oplanerat det bara kan bli! Där ser man vad som kan hända på fyllan...
