Systematiskt kaos

När jag flyttade in i min lägenhet kunde jag ju aldrig ana hur bra det skulle bli! Det visade sig att Burre* bode bara kring hörnet och Ille** bara 200 meter bort. Det dröjde inte länge innan Norr hade blivit "the place to be", den centrala mittpunkten. Själv fick jag två deltidssambos, Emelie och Jennie som crashar på golvet med jämna mellanrum. Även vår vän från Värmlands skogar har slaggat där och killarna undrar ofta om vad som händer i den lägenheten när de väl avlägsnat sig...

Igår frågade Micke när vi skulle ta en pause ifrån varandra och jag rös förfärat vid bara tanken! Speciellt eftersom jag inte träffade någon på fem-sex dagar då jag låg med influensan. När jag sedan tänkte efter kunde jag nästan förstå vad han menade.

Fredag

Närvarande: Emily, Elias, Jennie, Malin, Markus
Aktivitet: Film hemma hos Elias
Kvarliggande över natten: Malin

Lördag

Närvarande: Emily, Elias, Jennie, Malin
Aktivitet: Picnic vid slottet

Närvarande: Emily, Emelie, Jennie
Aktivitet: Tjejfilmskväll
Kvarliggande över natten: Jennie

Söndag

Närvarande: Emily, Elias, Jennie
Aktivitet: Shopping på Ikea och Marieberg

Närvarande: Emily, Elias, Jennie, Johan, Micke
Aktivitet: Matlagning och serie
Kvarliggande över natten: Jennie

Måndag

Närvarande: Emily, Jennie, Elias
Aktivitet: Frukost hos Elias

Närvarande: Emily, Elias, Jennie, Markus, Emelie, Micke
Aktivitet: Matlagning och introtävling

Tisdag

Närvarande: Emily, Elias
Aktivitet: Frukost hos Elias

Vid närmare eftertanke så förstår jag inte alls vad Micke menar! Det här är ju toppen! Vi har pratat om att börja räkna med hur många procents närvaro man har och ju högre den är ju mer bestämmanderätt har man t.ex. om vilken film vi ska se eller mat vi ska äta eller vem som ska diska.

Jag har ju sökt till en utbildning i Linköping nu (läs mer i blogginlägget Framtidsplaner) och har väldigt ångest för att flytta härifrån. Jocke säger att jag kommer hitta nya kompisar men det kan aldrig bli samma sak! Och Ille påpekade att jag kommer leva lyckligt i Linköping och han har ju rätt. Men jag kommer ändå sörja när den här tiden i mitt liv är slut. Som tur är har jag fått tillåtelse av hyresvärden att hyra ut min lägenhet i andra hand till ingen mindre än Jennie! Så även om jag bor i Linköping kommer jag ha en fot kvar i norr och de känns tryggt.