Systematiskt kaos

Efter en toppenvecka med minifestival, girlpower, pojkvän på hemmaplan, film, brännboll, grill och hemmafest kommer nu efterkänningarna. Hela vänstersidan är blåslagen, jag överdriver inte. Smalbenet är fullt av rivsår, låret har ett enormt blåmärke och armen är svår att lyfta från sidan även om det inte finns något märke att skryta med. Har alltid sagt att brännboll är en farlig sport!

Ryggen och nacken är stel och värker, antagligen en kombo av alkohol, oregelbunden sömn i någon konstig position, förkylningen som aldrig ger sig och till följd på det ingen träning som alltid brukar stretcha musklerna annars. Dessutom har jag en konstig känning i högra sidan av magen, nästan som träningsvärk vilket är en omöjlighet eftersom jag inte tränat något! Jag pratade med Tony och hypokondriker-Sara som sa att det kanske är blindtarmen. Sedan muttrade de något om lever och alkoholförgiftning också innan de gick...

Ögonen är så trötta oavsett hur mycket jag sover och jag sov middag igår för första gången på säkert 2 år trots att jag sovit till 11 på morgonen! Men vad det är värt det! Jag skulle kunna ge kanske inte en arm eller ett ben för att få fortsätta leva mitt liv så som jag gör men kanske en tå eller ett mindre viktigt finger?

Den här sommaren kommer bli den bästa sommaren någonsin och sedan väntar ännu mer äventyr på mig i Linköping med min älskade, blivande sambo. Länge leve livet!