Överansträngd
Eker - Frövi
B-lagsmatch måndag
Frövi - Eker
B-laget idag innehöll flera yngre och många orutinerade spelare. Men alla hade mycket vilja i kroppen och det var ingen som hade en tanka på att ge upp. Vi gör första målet genom Martina men eker hämtar snabbt upp igen. Jag agerar dagen till ära mittback tillsammans med Helena som även hom får sig en armbåge i ansiktet när hon försvarar i den situationen som resulterar i deras kvittering. Helana är en av de yngre spalrena, född 92 eller 93 och jag antar att jag kände lite "moderlig" gentemot dem. Jag blev så arg när jag ser att läppen spruckit på henne att jag vrålar till domaren "de slår henne ju så att hon blöder i ansiktet". Den meningen innehäll nog en och annan svordom också... Domaren ser helt förstörd ut, ung och oerfaren som han verkade vara och vågade självklart inte döma bort målet. Helana fick byta och nu var det jag och Gyllen i mittbacksposition. Till vår hjälp på kanterna hade vi Ida till vänster och Carro till höger. Jag tog på mig ansvaret att dra igång snacket men förutom det var det knäpptyst från våra spelare. Fick dock mycket beröm för att jag pratade och ska försöka fortsätta med det. Även om backlinjen fungerade bra och Lisa -93 var kung i målet så fick Eker in två mål till på grund av slarvigt markeringsarbete. Katta petar in två mål till och äntligen är vi ikapp. Eker kommer till anfall och en av deras spelare får helt ostört måtta ett skott men får ingen ren träff, instinktivt sträcker jag ut foten för att styra undan bollen men står för långt ifrån och touchar bollen in i mål. Då dog hela mitt inre och jag gav upp totalt. Jag var så trött, kände av gårdagens match och Coopertesten från samma morgon och kunde inte prata längre utan tårarna brände i hals och ögon. Jag vet ju att det inte var mitt fel, någon borde ha täckt skotten från början, det var halt och regnet öste ner. Inget jag kunde göra åt. Men jag var så trött! Jag orkade inte, allt innan dess hade gått på vilja och viljan bara rann ur mig. Spelet gick vidare och efter att ha läst deras spel och brutit en passning slår jag en jättefin boll till Ellen som sätter den i mål kändes det lite bättre. Troligtvis min bästa match under säsongen trots självmålet, spelade 90 minuter. Slutresultat 4-4.
I omklädningrummet efteråt så kom tårarna. Hade ingen energi kvar som höll dem inne och jag vacklade fram som en anka eftersom varenda muskel i min kropp sa ifrån. Varje gång jag drack kände jag hur maginnehållet höll på att kastas upp och jag vågade inte äta något när jag kom eftersom jag inte trodde jag skulle få behålla det. Imorse vaknade jag med dunkande huvud och värk i hela kroppen. Jag gick upp och började dra på mig kläder, åt lite frukost men fick ge upp. Jag mådde så fruktansvärt dåligt. Har gått på alvedon hela dagen för att orka ligga i soffan och se på tv. Det fanns inte en chans att jag skulle ha fungerat funktionsdugligt i skolan. Så fort jag sjukanmält mig gick jag och lade mig igen och sov till halv tolv. Dagen har ägnats åt att försöka återställa normal vätskebalans i kroppen och få i sig så mycket mat om möjligt. Trots det har jag fortfarande en olidlig huvudvärk, ett dygn efter sista matchen.
Vill aldrig må så här dåligt igen. Jag måste börja lyssna när kroppen säger ifrån. Den klarar inte 180 minuters tuff fotboll och ett Coopertest inom loppet av två dygn. Ska vila ett par dagar nu så förhoppningsvis är jag fit for fight igen till Frövi- Fellingsbro derby på lördag.
Lindesberg åker på stryk, dubbelt upp!
A-lagsmatch söndag
Frövi IK - Lindesbergs IF
Vi ställde upp med ett starkt lag; Ida J och Martina på topp, Jennie och Nathalie som yttermittar, Cicci och Malin på innermitt, backlinjen från vänster var Maria (Gyllen), Frida, Helena och Hanna. I mål hade vi Jenny och jag, Ida och Carro började på bänken. Ingen av oss ville förlora mot Lindesberg, litet derby där. Som vanligt inleddes matchen svagt av oss, vi gick med på deras spel och tempo som inte alls fungerar för oss. Efter dryga kvarten måste Frida gå ut och försöka få ordning på sitt knä som strejkade vilket innebar att jag fick gå in på vänsterbacken och Gyllen flyttade in i mitten. När Frida sen kom in igen så var det inte jag som byttes ut till min stora förvåning utan Hanna. Gyllen gick ut på vänstern igen och jag på högern. Jag spelade helt okej även om stabiliteten sviktade imellanåt. Men jag är ganska nöjd med det inhoppet och jag antar att tränarna var det också eftersom jag fick fortsätta halvleken ut. Innan pause hade alla avbytarna fått spela ganska mycket vilket var roligt för oss som bara fått tio minuters speltid per match. I pause stod det fortfarande 0-0. Första matchen sen uppehållet vi inte legat under i halvtidsvilan. I andra gick startelvan ut igen. Ännu en gång rycker vi upp oss efter första och det dröjde inte mer än två minuter innan Ida Johansson dribblar igenom försvaret och rullar bollen enkelt förbi målvakten och in i mål. Isen var bruten och det dröjde inte ens fem minuter innan Martina gjorde exakt likadant som Ida, dribblar förbi och rullar in den. Lindesberg stod chanslöst. Här någonstans fick jag och Ida Holmblad komma in och agera mitt-mittar. Vi slet och kämpade men ingen av oss visade sin bästa sida även om vi inte var spelade dåligt, bara lite sämre än vi hoppades på. Jag byttes ut efter dryga tio och Malin Bandh går in och styr in en fin hörna av Ida Johansson som går in i målet. 3-0! Därefter släppte vi tyvärr ett dåligt mål, självmål tror jag det var dessutom. 3-1.. Martina fick in ännu ett mål men så gjorde även Lindesberg. Slutresultat 4-2. Vill härmed också be om ursäkt för eventuella fel som kan förekomma i matchreferatet.
B-lagsmatch måndag
Lindesbergs IF - Frövi IK
Många A-lagsspelare dubblade idag och det var Hannas sista match innan hon åker till Italien för att studera ett år. På eget önskemål fick jag starta som högerytter men kroppen vill inte samma sak som jag och jag fick plågsamt håll i båda sidorna. Avbytare hade vi inte mer än en så det var bara att kämpa. Jag gjorde inte så dåligt. Lade många bra passar och vågade ta med mig bollen ett par steg och titta upp innan jag spelade vidare fast själv blev jag aldrig riktigt farlig. En skada från förra B-lagsmatchen gjorde att jag i ett tidigt skede av matchen gick ner på högerbacken där jag enligt Jarri storspelade! Spelet idag var mycket mer avslappnat och vi lät dem inte lura oss in i "tjong-spelet" utan vi höll bollen efter marken. Martina dribblar igenom försvaret och gör mål, hennes specialite! Båda lagen spelade hårt men domaren verkade ha något emot oss och blåste till en början väldigt partiskt. Till sist fick vi äntligen en frispark me oss. Gyllen lägger upp bollen, passar i sidled och Frida sätter den i krysset! Underbar kombination! Martina dribblar in i straffområdet och mittbacken satsar på en glidtackling, Martina ser den komma och lägger undan bollen vilket resulterar i att hennes ben kapas istället. Självklar straff! Frida går fram och tar den. Klockren i vänstra, nedre hörnet. Martina lyckas innan matchens slut tråckla sig igenom och göra ännu ett mål. Matchen sluat 4-0 till vår favör och vi kan hurra i omklädningsrummet.
Bilddagboken
Bilddagboken är uppdaterad och innehåller numera över hundra bilder! Check it out!
Teknisternas Get Together
Jocke måste vi ju dock förlåta eftersom vi planerar att bo hos honom nästa helg och vi glömmer ju alltid bort att vi ska frysa ut Jimmie och vår egna fjortisdröm så de kommer nog ganska billigt undan de med.
Jag fick träffa Cili för första
gången på hela sommaren! Det var härligt! Fanny gjorde
sista dagen på jobbet, det lilla aset har tjänat multum på det där skitjobbet! Avundsjukan talar!
På dagordningen stod tröjmålning, mathandling, matlagning, middag, film ocg allmänt skitsnack! Helt underbart att få träffa dem och känna den naturliga stämningen.
Självklart så hände det en massa tokigheter som vi knappt kommer ihåg! Clara ledde stort, hon hade inte ett rätt på mycket länge!
-Clara! Du har ju skrivit Kääri med två "r" istället för två "ä"!
Han heter ju inte Kärri heller!
Cili: Jag fyllehånglar aldrig!
Emily: Joho!
Cili: Nehe!
Emily: **** då?
Cili: Javisst ja!
Clara: Den bredbara!
Lars Winnerbäck och Hovet
Jag och Clara gjorde en favorit i repris och gick på Lars Winnerbäck koncert! Det var kul att vi gjorde nått bara hon och jag, alltid så avslappnat och okonstlat när vi umgås. I Brunnsparken där koncerten ägde rum stötte vi på andra vänner och sedan stod vi som en liten "Frövi-klump" nästan längst fram! Förbandet spelade i nästan en timme och alla låtarna lät likadant och man tappade lite av koncertsuget eftersom man blev trött i benen och rökarna gjorde sitt till med.
Sedan började musiken! Larsa inledde svagt men ju längre in på koncerten vi kom desto bättre låtar blev det! Mina favoriter är bl.a. Kom ihåg mig, Eldvakt och Kom. Han spelade dem alla! Älskar koncertversionen av Kom ihåg mig, den vill jag att någon sjunger med gitarrkomp på min begravning. Underbar melodi!
Min grimasserie, jag är kass på grimaser! Grimaserade aldrig som li
ten!
Clara och Jaghade setat vi mixerbordet innan så vi visste när vi kunde börja dra oss tillbaka. Som vanligt gjorde min mage uppror pga all rök och folk. Men Clara tog hand om mig, jag har tur som har henne! Vid koncertens slut ringde Olle, det var trevligt. Tidningen uppskattade det till 5000 människor i publiken och det var kaos på parkeringen utanför! Men allt som allt, en magisk kväll med Larsa!
Klurigt...
vad du tyckte att jag sa
men jag är inte säker på att du fattade
att vad du hörde inte var vad jag menade.
Kladdkaka
-Här får du för du är världes bästa syster!
Inte nog med det, kladdkakan var jättegod! Det är sådana saker som förgyller vardagen, systerfjäsk och kladdkaka!
Två matcher
Frövi IK - ÖSK Söder
Det var nästan som en slags seriefinal, ÖSK Söder serieledarna mot Frövi IK som ligger två i B-lagserien. Tändningen och energin som borde infinna sig vid sådana matcher ville inte visa sig. Sist vi spelade mot det här laget fick vi stryk med 8-4. Dagens lag var det yngsta och mest oprövade laget som stått på planen på mycket länge med endast 3 dubblerande A-lagsspelare (om man räknar bort mig, Wanda, Carro och Erika som varit bänknötare på A-lagsmatchen dagen innan). Efter en kvart fick Gyllen som kommit för att titta på låna ett par fotbollsskor av en åskådare och hoppa in och förstärka laget. Matchen utvecklades inte alls så som vi hade velat och när halvleken slut stod det 0-3. Jennie wecksell hade fått ställt sig i målet eftersom ingen ordinarie målvakt kunnat infinna sig. Hon kastade snabbt av sig handskar och kläder när vi kommit in i omklädningsrummet och Carro fick ställa sig i målet.
Inte heller i andra halvlek ville tekniken infinna sig hos oss och ingen kände sig nöjd med sin egen insats. På något underligt vis lyckades vårat lysande topp-par göra mål och plötsligt hade vi ledningen i matchen med 4-3! Nu gällde det bara att hålla tätt! Då skadas A-C och Ida J blir utvisad eftersom hon fått två gula kort under matchen. Vi var nu tio mot elva och skulle hålla ut i minst en kvart! Martina övergav sin topp-position och förstärkte backlinjen. Nu spelade vi alltså helt defensivt med fem backar och fyra mittar. Till slut blåste domaren i pipan och vi kunde ta emot tre poäng och serieledningen.
Jag gick in från start som innermitt tillsammans med A-C och efter en tiominuters vila gick jag ut igen på högerytter. När målen började rulla in för vår del blev jag placerad på mittbacken för att stabilisera backlinjen tillsammans med Gyllen. Ostabilitet var nog det som starkast beskrev mig den matchen och jag var inte alls nöjd med min insats när jag åkte hem. Men jag kämpade tiden ut och var fruktansvärt trött när jag åkte så jag hoppas jag gjorde någon nytta.
HOIF - Frövi IK
Första regnet jag upplevt denna sommar. På uppvärmningen delade vi in oss i två ringar som stod och skulle hålla bollen i luften. Min grupp hade inte riktigt tekniken på plats, tror vårt rekord låg på fem om man räknade är en av oss dutta åt helvet så att den studsade på tre i ringen innan den nudda marken. Martina gjorde ett par tappra försök då hon utbrast "Okej nu kör vi seriöst" varpå hon dutta tre gånger och sedan passade långt utanför ringen och så skrattade vi och det seriösa var över till nästa gång hon gjorde ett försök som slutade likadant. Plötsligt invaderar det andra gänget våran ring med byxorna uppdragna till armhålorna. "Vi spelar så här idag" ropade de glatt och vi följde lydigt exemplet genom att dra upp byxorna en bra bit över naveln och fnissattackerna var högst närvarande hos alla! Helene tog sedan tag i uppvärmningen då hon första vändan ropar "upp med byxorna", andra vändan "ner med byxorna" och Malin undrar hur långt. Tredje vändan ropar hon att nu var det dags att koncentrera sig och vi blev seriösa på två röda sekunder. Vi är bra på att slå om fort!
Matchen innehöll mycket "tjong-fotboll" på grund av regnet och inleds med att HOIF får en frispark som går rätt in i vårt mål. Sedan kommer vi igen och får in mål på mål och även om det inte var den vackraste fotbollen jorden skådat var det ändå effektivt. Matchen slutar till sist 2-7 till vår fördel.
Själv fick jag göra ett inhopp på högeryttern och gjorde bra ifrån mig, igen. Men det verkar inte spela någon roll utan de böt ut mig efter sju minuter igen. Det är faktiskt riktigt tråkigt att inte ens få chansen att spela när vi har en sju-två ledning och jag har flyt i mitt eget spel. Nästa match är hemma mot Lindesberg och då vill jag verkligen spela eftersom det är min fotbollsgymnasietränare som coachar det laget och det vore härligt att få spöa dem! Det sa jag till dem också och då svarar de "gör två bra träningar den här veckan så får du spela för den här veckan ska vi ta ut spelarna med tanke på träningarna". Då funderar jag på vad har de gått på hittills då? Har det varit helt meningslöst att träna de här två veckorna?
Fotbollssatsning
För att verkligen bevisa hur mycket arbete som ska läggas ner kommer matchreferat och formkurvan dokumenteras i en egen kategori här i bloggen. Så är ni sådana som hatar fotboll och inte är ett dugg intresserade så kan ni helt enkelt välja en annan kategori så slipper ni!
Igår var det match. Seriepremiär efter uppehållet, division tre. Bänkvärmare.. Litet stygn av besvikelse eftersom jag tränat mer än åtminstone två ur startelvan. Men jag är ju van vid det från förra säsongen då gamla meriter alltid gick före träningsnärvaro. Men jag och Wanda började prata och det kändes riktigt bra. Glömde helt bort tiden och sedan var det halvtidspaus. Kände att jag inte lyssnade särskilt mycket på snacket eftersom jag gett upp hoppet på att få spela. Efter tjugo minuter får vi värma och komma in tio minuter så topparna och en yttermitt fick vila. Det som var så förvånande var att det gick riktigt bra! Vi hade flera chanser och gjorde ett mål som dömdes bort på offside. Det var tråkigt men inhopparna hade rikitg bra spel tillsammans och vi hittade varandra bra. Det var jättetrist att bli utbytt igen! Men vi får en ny chans idag på B-lagsmatchen. Risken är ju att man har för höga förväntnigar på sig själv när det gått bra dagen innan men jag tror att det kan bli kul.
Hur som så är det lite lättare att fortsätta satsa när man får starta med en bra match. Nu är det bara att tagga, dricka vatten och hoppas på att turen är på vår sida ikväll.
Andra bloggar
Den första är Malin Bragners tolkning av Darwins teori och den andra är Ida Holmblads renskrivning av Te 1:ans "Vem sa vad?".
Dessa bloggar kan ni hitta om ni klickar på länken Emily under bilden till höger. Då kommer mina kontakter upp till vänster på den nya sidan.
Här kommer även en favorit i repris! Malins bästa anledningar till varför Choklad är bättre än sex!
"och som en liten komentar till tidigare lunarblogg där du hävdade att du ska satsa på choklad istället för sex. här har du ännu ett par bra anledningar till varför choklad är bättre än män:
-choklad kan ge njutning även när den har blivit mjuk.
-Att du äter choklad håller inte grannarna vakna!
- Bra choklad är lätt att hitta!"
Tidigare anledningar hon nämnt är bl.a. man får så mycket man vill och det är bara att köpa tillfredställelse!
Absolut ingenting
Jag o Erika tog cyklarna iväg till Rockhammarsbadet och hälsade på Alex som var lika trevlig och pratglad som vanligt. Varmt i vattnet, 27 grader. Hade privilegiet att se när chefen kom och skällde ut sina arbetare som verkade vana vid den sortens behandling. Får se om jag orkar åka ner och titta på fotboll ikväll.
Klor, bad och solsken tog lite för hårt på mig och min syster som är ruskigt hungriga eftersom vår pappa tog sin flickvän till Ikea för att beställa kök. Så nu svälter vi. Dessutom är vi trötta. ör vad jag vill!Ögonen faller ihop nästan av sig själva.
Känner att jag är på väg upp ur "jag är ensam och övergiven" -svackan jag varit i någon veckanu så jag tänkte återgå till självsäkra, glada och modiga Emily igen. Är det okej med er? Nej vänta nu, det spelar ingen roll! Jag är fri och gör vad jag vill!
Jag är så fruktansvärt hungrig!
Metal-syster!
Min syster är nyss hemkommen från C.A.M.P Hultsfred där hon på fyra dagar har lärt sig spela trummor! Under den veckan hon var där har hon även hunnit med att vara två kvällar på Metal-festivalen "Gates of Metal", blivit intevjuad av Smålandsnytt (intervjun sändes på tv i hela småland!), bildat band och haft avslutnings där hon räddade hela situationen när bandet gjorde fel.
Jag och mamma tänkte hälsa på eftersom vi var där så tidigt och hittar inte Erika. Därimot hittar vi hennes musiklärare (tidigare trummis i "Hammerfall" och "Dyonysios"). Ordväxlingen som följde lät ungefär:
Ella: Hej är du här?
Ronny: Hej är ni här?
Ella: Ja, har du träffat Erika?
Ronny: Nej, är hon här?
När vi konstaterat att ja vi är alla här letade vi reda på Erika (som för övrigt sprang rakt förbi utan att titta på mig när hon insåg att hennes musiklärare var där) och förde dem samman så de fick reda ut varför de var där. Efter det hade hon tid att ge mig en liten kram.
På kvällen bjöds det på mat och metal/beat koncert med introduktionsfilmer från Spin-kollot. Jag hann träffa Erika en stund innan det började och hon var nervositeten själv så jag gjorde min systerliga plikt och berättade för henne att i egenskap av trummis så måste hon behålla lugnet och takten för gör hon fel gör resten av bandet också fel. Jag tror inte de lugnande orden hjälpte...
Erikas band hade döpt sig till Talibahn och uppträdde med en låt som heter "It's our burden to bleed". Tyvärr blev deras "groulare" sjuk och hes och fick avstå och de lånadein en "Kim" som aldrig hört låten förut vilket resulterade i att alla utom Erika spelade fel eftersom han inte sjöng och Erika hoppade hastigt dit de andra i bandet var. Olyckligtvis insåg resterande bandet samtidigt att de var på fel ställe och hoppade till rätt ställe, där Erika hade varit från början. Koas utbröt på scen och Erika ropar "refräng ett" och alla hittar till rätt ställe! Tur att de hade min plutt-syster där!
Jag gjorde mitt bästa för att agera "metal-syster" så Erika skulle slippa skämmas över mig men mamma sa att jag inte var så trovärdig i mitt ljusgula spetslinne... Efter koncerten gick det upp en ledare på scenen och sade att "ja vi har ju en tid att passa vi ska ju se hammerfall på Gates of metal men... Hejdå alla föräldrar!" och sedan drog de! Men vi hann träffa Erika en kort stund och en blanding av hemlängtan och viljan att aldrig åka hem samt nervositeten släppte och hon kastar sig gråtande i mammas famn. Själv börjar jag störtgrina och sliter min syster ur armarna på mamma och kramar om henne. Sedan står vi där och gråter så vi skakar.
För att sammanfatta kan jag säga att jag fortfarande hatar musikstilen metal och den svarta klädstilen med tillhörande svartmålning är inte heller min favorit men att jag är stolt över min lilla syster-yster för att hon kan och vågor! She rocks!
En på miljonen
Visste ni att svanar väljer en livspartner som de håller ihop med livet ut? Det finns svanar som tagit sitt eget liv efter det att partnern dött. Det är klart att det vore underbart om även människor kunde få hitta sin "perfect match" och leva lyckliga resten av sina liv men jag tro inte att det fungerar för människor. För vore det så att det fanns en människa som du fungerar med förstår ni vad oddsen för att hitta denna person är!? Det finns i detta nu ungefär 6,6 miljarder människor i världen! Tänk om bara en enda av dem är din själsfrände? Och tänk om den enda är i krigshärjade Libanon eller en gömd pigmé-stam i Brasiliens regnskog? Vad är oddsen för att att hitta den? Jo, oddsen är 1/660000000! Inte särskilt lovande siffror!
Jag tror mer på teorin "en på miljonen". Det finns kanske en kille eller tjej som passar dig perfekt, en sådan person på en miljon människor. Det skulle innbära att varje svensk har nio andra svenskar som den skulle kunna gifta sig och bli lycklig med. Då är det inte så konstigt att människor ibland hamnar i situationer när de måste välja mellan två partners eller att man faktiskt kan hitta någon precis lika underbar som ex-et.
Men det innebär också om jag har nio i Sverige och jag subtraherar senaste pojkvännen som jag 'avverkat' och räknar med den där helt underbara, goa killen 50 mil bort så innebär det att jag bara har sju kvar! Jag måste hitta en av de sju på nio miljoner människor? Oddsen är fortfarande inte särskilt trevliga men de är defenitivt bättre än en på 6,6 miljarder!
Visste du!?
Såg du aldrig smärtan i mina ögon när du förudmjukade mig? Kände du aldrig smärtan i mitt bröst när du vände mig ryggen efter att vi älskat? Förstod du aldrig smärtan när jag talade om den?
Eller, gjorde du det? Du sade "jag vet att jag sårar dig".
Visste du om hur mycket skada dina kommentarer gjorde?
Visste du att det kändes som att sticka en kniv genom mitt hjärta när du vände mig ryggen?
Visste du exakt hur svårt det var att blotta sitt innersta för någon som inte verkade bry sig?
Visste du hur plågsamt det var att ständigt behöva be om beröring?
Visste du hur förkrossad jag skulle bli när jag fick svart på vitt, inte öga mot öga utan svart på vitt att du älskade mig inte längre?
Var det det du visste? Varför fortsatte du då? Om du nu visste att du sårade mig, varför försökte du inte gottgöra mig? Och varför var jag så dum att jag gick tillbaka till någon som visste att han sårade mig men inte gjorde något åt det. Varför gå tillbaka till någon som medvetet gör dig illa? För om du visste, då var det medvetet och är det medvetet då kan man sluta. Men du slutatde inte, du valde att göra slut.
Du visste att du gjorde mig illa, jag vet hur ont det gjorde. Jag vet hur ont det fortfarande gör. jag vet hur det är att ligga och vrida och vända sig sömnlös i sängen och undra varför du gjorde mig illa. Vad gjorde jag dig för ont? Varför ville du skada mig? För om du visste, då var det medvetet och är det medvetet då kunde du sluta och om du väljer att fortsätta då vill du skada mig.
Du visste att du sårade mig och jag vet hur ont det gjorde men det tänker jag inte skriva för du förtjänar inte att veta. Du förtjänar inte att jag ger dig den makten att veta hur mycket ont du gjort mig. Visste du så förtjänar du att få veta det genom egen erfarenhet.
Så säg nu, visste du verkligen eller använde du dig bara av en klyscha?
Ett motto
Jag har ett nytt motto som jag ska leva efter resten av livet, ni kanske kan lära er något av det också?